Kallrörd eller varmrörd tvål?

Trevligt med så många besökare och läsare på bloggen. Kul att ni är så många som är intresserad i tvåltillverkning.

Nu när jag har skrivit om förtvålningsprocessen kan vi titta närmare på olika metoderna som används i naturtvåltillverkning. Du kan läsa inlägget om förtvålniningen här.

Förr i tiden kokade man tvål. Några av er kanske även minns hur era mammor/mormor/farmor gjorde det. Det var vanligt att man använde allt som fanns i hushållet så de kokade tvål från fetter som blev kvar från olika djur.

Inte så längesen kom tvålmakare på att egentligen behöver man inte koka tvål, att man kan röra ihop ingredienser kalt (förtvålningen i sig själv är en process som genererar värme). Därför kallas processen för kallrörd tvål.

(Kallrörd tvål cold process CP)

Fördel med kallrördtvål är att den ger möjlighet att ”leka” med tvålsmeten för att göra färgad och mönstrad tvål. Beroende på recept och tillsattser kan man få upp till 30 min arbetstid på sig innan förtvålningsprocessen börjar och tvålen blir varm och tjock. Enligt kallrördtvål metoden blandas oljor/fetter med lut (kaustiksoda som är löst i vatten) vid temperatur kring 40-500C (kan vara olika bland tvåltillverkare, kan blandas även rumstempererad). Efter man har blandat de ingrediensgrupperna kan man börja tillsätta olika tillsattser som färg och doft, torkade blommor och leror. Man kan dela på massan och hälla den i formen lite hur man vill för att få det utseende som man vill åstadkomma. Tvåltillverkning är en kreativ konst som tar lite tid att lära sig. Man blir bättre och bättre med varje gång. 

En annan fördel med kallrörd tvål är att man behöver inte stå vid grytan och verkligen koka tvål (som man gör när man tillverkar varmrördtvål). Processen är i princip färdig när man har hällt massan i formen, resten av jobbet gör den kemiska reaktionen.

 

Kallrörd tvål är vanligaste tvåltillverkningsmetoden som används bland tvålmakare runt om krig i världen.

Nackdelen med kallrörd tvål är att alla tillsatser blandas in i smeten innan tvålen börjar bli varm. Det betyder att även ingredienser som inte tål värme tillsäts vilket kan göra att tex. vissa eteriska oljor (olika eteriska oljor har olika flash point värde) blir förstörda med värme och tvålen doftar inte lika starkt som man kanske förväntade sig. Hur hög värme blir i processen beror mycket på vilka ingredienser man använder och vid vilken temperatur de blandas.

Efter man har hällt tvålsmeten i formen kan det ta några dygn (beror mycket på recept och vatteninnehåll) innan tvålen blir tillräckligt hård för att man ska kunna kärna den i bitar och torka. Eftersom kallrörd tvål innehåller mycket vatten behöver den lagras för att överblivet vatten ska torka ut och tvålen ska bli hårdare. Normalt tar det 4-5 veckor men det kan vara lite olika vilken tvål man gör. Vissa tvålar sägas bli bättre med tiden (tex. olivoljetvål och aleppotvål).

 

Varmrördtvål (hot process, HP)

Början av processen för tillverkning av varmrörd tvål är samma som för kallrördtvål. Skillnaden är att man tillsätter alla ingredienser förutom doft i smeten (man kan blanda in färgen senare, beror på recept), värmer upp och kokar tvålsmeten i ett vattenbad eller Crockpot (slowcocker). Uppvärmningen sätter fart på förtvålningsprocessen och tvålen blir klar snabbare (vatten kokar ut). Dock blir tvålsmeten ganska tjock som gör att massan blir svårare att jobba med vilket ger inte så många fria händer när det gäller kreativ design av tvål. Det blir oftast enfärgad tvål. Doften tillsätts när tvålsmetens temperatur har gått ner något till temperatur som förstår inte känsliga doft ingredienser. Det betyder att varmrörd tvål är vänligare metod när man vill jobba med eteriska oljor då de inte blir så mycket påverkade både från värmen och förtvålningen. När doften är in blandad häller (eller pressar) man smeten i formen och låter stelna (normalt i cirka 24 timmar). Efter det är tvålen i princip klar för användning. Det rekommenderas dock att lagra även varmrörda tvålar i några veckor för att de ska blir hårdare.

Kallrörd varmrörd tvål (cold process hot process CPHP)

Det är en metod där man blandar både varm och kallrördtvål metod. Metoden ser ut så att man gör en tvål enligt kallrördtvål metod, designar den hur man vill och häller i formen. Formen ställs sen i en varm ugn. Det sägs att uppvärmning av tvålmassan på det sättet lyfter fram färger i tvålen. Det är en metod som kan användas bara med värmetåliga doftoljor som blir inte förstörda. Här skulle jag nog spara eteriska oljor till en annan tillverkningsprocess. 

 

Nästa gång bjuder jag på uppdaterad steg för steg guide för tillverkning av kallrörd tvål.

Trevlig kväll,

 

Sofia

11 kommentarer
publicerat i Kallrörd tvål
Taggar: Koka tvål, gör egen tvål, kallrörd tvål, naturtvål, tvål, tvåltillverkning, varmrörd tvål

Introduktion i naturtvåltillverkning. Vad är tvål?

När det gäller tvåltillverkning så finns det inte så många metoder att välja på. Vill man göra egen tvål från grunden då kommer man göra en så kallad naturtvål där fetter och oljor förtvålas med hjälp av basisk ingrediens. Det är just så man gjorde tvål, innan det kom industriella lösningar där tvål blandas ihop från olika färdiga löddrande ämne – tensider/surfaktanter (som SLS, cocomidopropyl betain, osv.), även de har mer eller mindre gått genom förtvålningsprocessen fast vi ser inte och får inte uppleva det som vi gör när vi tillverkar egen tvål. Även glycerintvål är sammanställd av en blandning av både naturtvål och färdiga tensider. Förtvålning betyder att fettsyra (olja) reagerar med bas (kaustiksoda) och skapar fettsyresalt (tvål).

 

Förr i tiden blandade man fetter med aska (bas) vilket gjorde att fetterna förtvålades. Idag använder man oftast ren kaustik soda.

Minns ni vad ni lärde er i kemiklassen i års kurs 7-9 eller i gymnasiet? Fick ni göra tvål? Tror många har glömt hur det går till. Så låt oss väcka minnet och gå genom hela processen en gång till.

För att förtvålningen ska ske behöver man kaustik soda (hydroxid) och oljor eller fetter (fettsyror).

Hydroxid: I tvåltillverkning använder man natriumhydroxid (sodium hydroxide) för tillverkning av hårda fasta tvålar och kaliumhydroxid (potassium hydroxide) för flytande tvål. De ger liknande kemisk process i tvåltillverkning fast med annorlunda fysisk form (fast eller flytande).

Fettsyror: Olika oljor och fetter innehåller olika fettsyror. Dom mest förekommande syror i tvåltillverkning är oljesyra, linolsyra, stearinsyra, palmitinsyra, myristinsyra, ricinsyra. Det är fettsyror som avgör tvålens egenskaper. Så genom att medvetet välja och kombinera olika syror (vi vet det när vi bestämmer oss vilka oljor kommer användas i tvåltillverkning) kan vi påverka tvålens slutliga egenskaper. Till exempel kommer tvål som innehåller mycket linolsyra (tvål med hög kokosfett) ha följande egenskaper: hård, bra rengöring, stora bubblor, uttorkande. Mer om det när jag kommer att skriva om hur man sammansätter ett eget tvålrecept.

Låt oss titta på tvål ur kemiskt perspektiv.

Natriumtvål (förtvålas med natriumhydroxid) = Natrium salt av olika fettsyror

Kaliumsåpa (förtvålas med kaliumhydroxid) = Kalium salt av olika fettsyror

 

Hydroxiden och fettsyrorna reagerar med varandra genom hydrolys – en process som bildar glycerin (glycerol) och tvål. Glycerin är tvåltillverkningens biprodukter som blir kvar i tvålen. Glycerin är väldigt bra fuktbindrare som lämnar tunn hinna på huden som skyddar från uttorkningen och hjälper att transportera fukt från luften in i huden. Därför är naturtvål sällan uttorkande. Hydrolys är en process som genererar värme (därför blir tvålen varm).

Så nu vet vi att hydroxid + fettsyra = salt av fettsyra

Exempel: Vetenskapligt namn enligt INCI skulle för fast förtvålad kokosfett vara följande:

Sodium hydroxide + cocos nucifera oil = Sodium cocoate (salt av kokosfett) och glycerin, där sodium refererar till natriumhydroxid.

Och för flytande förtvålad kokosfett:

Potassium hydroxide + cocus nucifera oil = Potassium cocoate (salt av kokosfett) och glycerin där potassium refererar till kaliumhydroxid.

Vattens roll i tvåltillverkning.

Vatten används i tvåltillverkning som lösningsmedel för hydroxider. Genom att tillsätta vatten till processen får man flytande smet som ger oss möjlighet att jobba och ”leka” med tvålsmeten tills vi får den utseende för tvålen som vi till.

Vatten kan ersättas med andra flytande ingredienser som getmjölk, kokosmjölk, öl, vin, fruktjuice, mm. Syftet med det är att transportera ingrediensernas egenskaper till tvål. Mer om det när vi kommer till sammansättning av egen tvål recept.

 

Varför ska man överhuvudtaget tillverka egen tvål undrar ni säkert nu? Därför att på det sättet kan man kontrollera hela processen och vilka ingredienser som ingår i ens produkt. Man kan välja vilka ingredienser man vill använda och utesluta och man kan välja om man vill doftsätt tvål och vad man vill använda för att göra det. Men framför allt så tycker jag att det är kul att göra själv!

 

 

Allmänt om ljus

 

Det pratas mer och mer om ljus och hur farligt/ofarligt det är för både hälsa och miljö. Oavsett om man köper ljus eller tillverkar egna är det några saker som man ska veta. Jag tänkte göra en sammanfattning av funderingar som jag har samlat ihop kring ljus när det gäller både köp och tillverkning.

Jag börjar med basråvaror för att det känns som att det är det som pratas mest om. För att ljuset ska kunna brinna behövs bränsle, som framställs från lite olika råvaror. Oftast är det olja, både vegetabilisk, animalisk och syntetisk. För att kunna forma ljuset behöver man vax alternativ oljelampa). Vax är en form av olja som kommer i hård form. För att framställa vax från olja använder man hydrogenering där olja härdas med hjälp av olika tillsattser och ändring av kemisk stryktur till ett fastare material som kallas vax. Det är samma process som används i farmställning av margarin från olja.   

Här är en lista på alla möjliga råvaror som jag kommer på just nu. Jag skulle vilja påpeka lite speciellt att det är fel att kalla ljusmassa för stearin som många gör. Stearin är inte allmän namn för materialet som ljus tillverkas av. Stearin är en specifik typ av råvara, en material och att kalla alla ljus för stearinljus är helt enkelt fel.

 

 

Så vilka är de mest kända råvaror som ljus tillverkas av?

Paraffin – Det är nog inte längre nyhet att paraffin tillverkas av råolja. Det är oljeindustris restprodukt. Billig och brinner bra. Det pratas mycket om paraffinljuset dåliga hälsoeffekter. Uttrycket ”Att tända paraffinljus är samma som att köra diselmotor i köket” pratar för sig själv, farliga avgaser ska inte ha plats hemma.

Personligen skulle jag nog lämna paraffinljus i butiken och använda bensinliknande råvaror för det de är tänkta för – köra bil på.

Stearin – En råvara som oftast framställs av palmolja. Palmolja är en bra olja som används mycket i asiatiska länder i matlagning. Palmolja är också relativt billig råvara och därför förekommer den mer och mer i färdiga matvaror då den tillåter att hålla kostnadspriser låga. Tyvärr så finns det alltid andra sidan av myntet och det är sällan man kan få nånting billigt utan bekostnad av annat. Massiva palmodlingar och körd påverkar negativt både miljö och djur som lever i regnsskogar. Personligen så försöker jag undvika produkter som innehåller palmolja så mycket jag kan. I princip kan stearin lika väl framställas från ekologisk eller kontrollerad palm odling, har dock aldrig sett att nån gör det eller säljer. Hoppas verkligen på framtida lösningen då stearinljus brinner bra och ger fina frostade effekter.

Stearin kan också framställas av köttindustris restprodukter – slakteriavfall. En av Sveriges största ljustillverkare Liljeholmens använder just denna typ av stearin i sin tillverkning. Det är nog upp till var och en att bestämma och tycka till om det är passande att använde det. Personligen skulle jag som konsument vilja veta innan jag köper ljus vad de är gjorda av för att jag ska kunna välja om det passar ihop med min livsfilosofi och åsikter.

Sojavax – En råvara som har blivit mer och mer vanlig i ljustillverkning. Framställs från sojaolja och tillverkas mest i USA. Sojavax påverkar inte hälsa negativt när man tänder ljus. Soja är också en förnybar växt som påverkar inte miljö på samma sätt som det gör tex. palmolja eller paraffin (råolja är inte förnybar). Dock diskutteras det mycket om sojaolja är genmodifierad eller inte och vilka hälsoeffekter det bär med sig samt. vilka förhållande människor som jobbar i sojaodlingar har. Det är väldigt mycket snack om det men väldigt få bevis. Då det finns få alternativ till sojavax i nuläget har jag valt att sälja just denna typ av vax på Tvålköket. Så fort det kommer att finns bättre alternativ kommer jag gärna byta ut det.

Här skulle jag gärna också vilja påpeka att det tyvärr inte finns något ekologiskt sojavax (ekologiskt är inte samma begrepp som miljövänligt). Det förekommer att tillverkare och ljusmakare påstår att deras ljus är ekologiska eller tillverkas av ekologisk sojavax. Det som är mycket vilseledande och felaktigt. Hydrogenering är en syntetisk process och även om växten till grundråvaran (oljan) kan vara ekologiskt odlad så gör själva framställnings metoden så att vaxet kan inte certifieras som ekologisk (gäller alla vax förutom bivax så länge jag vet).  Så tänk på det och ifrågasätt när ni ser nån att påstå att de har 100% ekologiska ljus eller använder ekologisk sojavax.

Bivax – Som namnet säger kommer bivax från bin. En produkt som blir kvar efter biodlingar. Sägs ha många bra hälsoeffekter. Tillverkas i ganska begränsad mängd och har tyvärr rätt hög inköpspris, därför inte så vanlig i ljustillverkning. Bivax är ett hårt vax med ganska hög smältpunkt. Den är också mycket kladdig att jobba med. Bivax är den enda vax som i vanliga fall går inte genom hydrogeneringsprocess och kan certifieras som ekologisk om den kommer från ekologisk biodling.

Rapsvax - Framställs av rapsolja. Positivt med raps är att den odlas i Europa (vilken minskar miljöpåverkan genom mindre transport), den växer fort utan stor behov av bekämpningsmedel och tillsyn, den innehåller inga skadliga ämnen som kan påverka hälsa (som tex. paraffin gör). Rapsvax är relativt ny råvara i ljustillverkning. Den är annorlunda att jobba med om man jämför med. text sojavax. Den är på nått sätt hårdare och kladdigare och är svårare att få till att brinna bra i olika doft och färgkombinationer. Därför förekommer den inte så ofta men det börjar komma mer och mer ljusmakare som använder den i sin tillverkning.

Kokosvax, aprikosvax, karnaubavax, mm.  – man kan framställa vax från vilka vegetabiliska oljor som helst. De tre är nog mest förekommande i ljus med olika blandade råvaror. De är ofta lite dyrare och kanske därför inte så populära i tillverkning.

 

 Sojavax
 

Andra ingredienser i ljus

Nu har jag berättat om olika vax som används i tillverkning.

Det kan också vara bra att veta att det finns många (minst lika många som det finns olika vax) typer av vekar som passar olika vax. Finns bland annat pappersvekar, bommolsvekar, vekar med zink, trävekar, flätade och oflätade vekar, oljevekar, mm.

Tycker man om doftljus då vet man att ljus innehåller doftämne. Det kan finnas ljus som innehåller endast synetiska parfymer (doftoljor), eteriska oljor (pressas från olika växter) eller blandningar av båda två. Det är svårt att säga om eteriska oljor är bättre än de syntetiska då båda innehåller olika typer av allergiframkallande ämne.  Är man allergisk mot olika allergiframkallande ingredienser då ska man titta noggrant på förpackningar.

Det gäller nya regler för märkning av doftljus från den 1 juni 2015. Alla ljus som tillverkas och släpps på markanden efter det datumet ska ha ordentliga allergimärkningar, samt. information om olika hälso och miljöfaror.

Förutom doft och veke kan ljus innehålla även olika ämne som förbättrar brinnkvalité på ljuset (ibland vill man text. göra ljus som doftar extra starkt). Det finns tyvärr inga krav på märkning av innehåll av ljus i nuläget (förutom allergener, hälsa och miljöfaror) så det är svårt att spåra om alla ljus som säljs innehåller verkligen 100 % det som skrivs på förpackningen.  

 

Trevlig kväll,

 

Sofia

 

 

 

 

3 kommentarer
publicerat i Ljus
Taggar: doftljus, göra egen ljus, göra ljus, göra själv, ljus, ljusgjutning, ljustillverkning, sojaljus
Visa fler inlägg